BALTORAS HISTORIA

Baltora genom tiderna

Bynamnet Baltora ursprungliga betydelse har gett upphov till flera tolkningar. En är att bal står för upphöjning och tora är identiskt med de svenska och norska dialekternas tora för åska, tordön, med lokal anknytning platsen där åskan dundrar särskilt kraftigt. Enligt en annan variant på Baltoranamnet är tora en gammal beteckning för brant och bal för höjd.Det är i båda fallen terrängbeskrivningar.

Baltora som bynamn nämndes redan i Prostarnas tionderäkenskaper från 1541. Namnet skrives olika under århundrades lopp - Balthore, Batthola och Bahltora. Som frälsehemman låg Baltora under Mellingeholms säteri fram till 1730 då ägaren till Björnö sätesgård greve Gustaf Bonde förvärvade Mellingeholm med dess frälsehemman som överfördes till Björnö för att senare friköpas.

Laga skifte genomfördes 1863-1864 då Baltora by delades upp mellan tre brukare. De första ägarna till Oppgården vid nuvarande Korsnäsvägen - Baltoravägen, den andra till Mellangårdsvägen med ladugårdsbyggnaden samt den tredje till Nedergården där endast mangårdsbyggnaden finns kvar, en röd parstuga med 1771 på vindflöjeln. Oppgården försåldes 1892 och delades mellangrannarna. Husen raserades och endast några aplar står kvar och minner om gården som var. Även Baltoraholmen delades upp. Där bodde en tid en rusthållare som hette Karlsson, namngivare till en väg i området.

Under senare del en av 1600-talet gav Fiskköparämbetet i Stockholm tillstånd åt fiskuppköpare att besöka vissa tilldelade hamnar och där var de skyldiga att göra inköp. En sådan plats var Baltoraholmen, där kajanläggningen finns kvar vid NÖ stranden i en samfällighet. År 1662 bötfälldes en person för att ha gjort uppköp i Björnö hamn som inte var tillåten. Från Baltora infördes år 1624 till Stockholm 20 famnar ved. Samma år en ko och sju

får samt ett lispund smör. (Måttförklaring: En famn ved är en trave 6 fot hög /1,8 m), 6 fot lång, 3 fot bred (0,9 m), 1 lispund är 8,5 kg.)

Baltora by låg centralt vid Rådmansövägen från Frötuna kyrka till Gräddö. Denna väg byggdes omkring 1740, ursprungligen avsedd som militärväg, men var av mycket provisorisk karaktär och nästan oframkomlig. Sträckningen följer säkert gamla gång och ridvägar. Efter uppgiften som transportväg för trupper för Ryska kriget åren 1741-1743, då inskeppning skedde vid Gräddö och Kapellskär, förföll vägen. Gustaf III befallde inför sitt krig 1791 att vägen skulle rustas upp, besvärliga kurvor rätas ut och backar läggas om, så att vagnar och

trupper bekvämare skulle komma fram.

År 1914 upphörde trafiken genom Baltora, då byggdes vägen Nenninge – Angskär. En ny vägsträckning som ersatte denna är nuvarande E18, byggdes 1870. Först 1912 fick vägen befaras med bilar men några år tidigare kunde man höra provinsialläkaren eller landsfiskalen dundra fram bland nyfikna bybor. Baltorabackarna, den vid gården och Skyffelbacken vid fotbollsplan, beskrivs som de värsta i Roslagen. Andra men naturliga hinder var alla grindar över vägen sommartid som åtskilde olika åkrar – och skogsskifte från varandra. Vägbiten mellan Baltora och Rådmansö kyrka hade cirka 30 grindar som skulle öppnas och stängas vid varje genomfart.

Där högspänningsledningen kommer från Fjällen in på Baltoraområdet fanns en genväg från Björknäs, kallad Stenströmmen. Där var fast botten även om vattenståndet var högt. Baltoras marker har genomkorsats av

gångstigar, väl upptrampade åt olika håll. Mellan Lillfladen och Hamburgsfladen fanns en gång en spång byggd främst för skolbarn och postbärare mellan Angskärs skola och Björknäshalvön.

Mellan 1903 och 1916 genomförde ägaren till Mellangården Karl Jansson flera nyodlingar varom odlingsrösen vittnar. Hans sista försök att få mer odlad mark var att sänka Paddträsket vilket han lyckades med till en del genom att börja spränga bort en bergströskel vid nuvarande E18.

I Frötuna finns flera sjöar med ändelsen träsk i sitt namn. Sillträsket och Lillträsket är några sådana. Paddträsket ät till stora delar omgivet av mossar, men saknar något egentligt tillflöde. Sjöns namn har skiftat genom tiderna. På äldre kartor är Paddträsket vanligt men man anar att fördelen i Baltoranamnet i dess olika skrivningar har varit en del i sjönamnet. Paddträsket är en ganska sen namnkonstruktion och Paddsjön ett misslyckat försök till

försköning av en exploatör.

År 1966 inköpte Magnus Idar AB några jordbruksfastigheter i Baltora för att exploatera dessa för fritidsbebyggelse. Byggnadsplan upprättades och antogs av Frötuna kommun samt fastställdes av Länsstyrelsen. Planens genomförande skedde etappvis, med början i östa delen. Länsstyrelsen såg till att en vägförening bildades och exploatören ordnade en sammanslutning för tomtägarnas gemensamma intressen. Ädelfisk planterades in i Paddträsket. En grönområdesplan upprättades.

Baltora fritidsområde får anses vara ett av de mera lyckade, både till storlek och utformning, i Norrtälje kommun. Närheten till E18, fin natur och vatten med anslutning till havet är värden som uppskattas av de flesta.

Gamla Frötuna kommun kan vara stolt över vad den har att erbjuda fritidsfolket på.

Beskrivning av vägnamn inom Baltora fritidsområde

Normans väg

Vid denna väg, där den korsar Baltoravägen, bodde under 1800-talets senare del makarna

Norman i sin lilla backstuga.

Spångvägen

En träspång fanns mellan Lillfladen och Hamburgsfladen som övergång till Björknäslandet.

Björnviksvägen

Björnviksängen var den lilla åkerlappen vid båtuppläggningsplatsen.

Svedjevägen

De flesta högt belägna åkrarna var från början svedjeland. Man brände av ett markområde och sådde råg i askan.

Kattsörsvägen

Kattse var ett permanent fiskeredskap bestående av i sjöbotten nedstuckna ribbor eller störar sammanflätade med vidjor. Den hade njurform i storlek 2 x 4 meter och sattes på cirka 0,5 – 1meters vattendjup. Lillfladen var passande för sådanan redskap.

Baltoravägen

Vägdelen fick sitt namn av den by genom vilken dess sträckning var dragen.

Lögarvägen

En udde i Hamburgfladen kallas Lögarudden. Dit fördes efter en hård arbetsdag de svettiga

hästarna för att badas.

Kalvholmsvägen

Med Kalvholmen avses på äldre kartor Baltoraholmen eller udden vid badet.

Korsnäsvägen

Det åkerskifte, har benämnts Korsnäsgärdet.

Hägnarvägen

Hägnaden var ett gärdat område för djur.

Karlssons väg

Rusthållare Karlsson bodde en tid i det gula huset vid vägen bakom badet.

Lindarvägen

Linda benämndes ett stycke mark som mestadels var slåtteräng med tidvis plöjdes upp. Området kring fotbollsplan kallas Linda.

Oppgårdsvägen, Mellangårdsvägen, Nedergårdsvägen

Namn efter de olika gårdarna i byn.

Nedtecknat av Sam Lodin, Sänsjö